Jag hade förmånen att dela bil med Calle på vägen till Lindesberg på morgonen och kunde då känna honom lite på pulsen innan start. Tyvärr var det en lätt modfälld Calle som konstaterade att hans chanser även detta år kändes små. Han ansåg att många Timmen-chanser under karriären glidit honom ur händerna på grund av för dåliga eller underpresterande lagkompisar och såg inte ljust på möjligheten till förändring i år.
Erik Harlén och jag försökte muntra upp honom med att det ju har sin grund i att Lasse H alltid haft höga tankar om Calle, medan undertecknad och Erik genom åren ansetts behöva bättre uppbackning och flera gånger fått ingå i vinnande kombinationer. Men kanske hade han i år visat tillräckligt dålig form för att äntligen få chansen? Calle lät inte övertygad, men ett visst hopp hade vi nog ändå tänt i hans blick.
Ett hopp som definitivt inte blev mindre när vi äntrat konferensrummet i Arenan och sett lagen som satt anslagna på väggen. Visserligen såg samtliga lag ovanligt jämna och vassa ut, men var det inte en trio som stack ut lite? Kombinationen Martin Persson, Louise Harker och Calle Olsson visade sig vara det lag som det satsades mest på i bettingen och nu var det snarare en sammanbiten och nästan lite nervös Calle vi hade med oss i bilen ut mot tävlingsterrängen. Nu eller aldrig?
Själv hade jag inte alls gett upp hoppet, mitt lag med rutinerade Ingemar Widén och påläggskalven Klara Persson skulle om inte annat sälja sig dyrt. Dessutom hade jag satsat 20 kronor på vinst för lag Olsson. Win-win. De 35 kontrollerna avverkades lugnt och metodiskt. Vid ett tillfälle mötte jag en klunga bestående av Janne, Erik och Calle. Det såg ut att gå fruktansvärt fort och Calle såg väldigt fokuserad ut. Årets begränsade tävlingsområde gjorde att flera av oss hann in för kartbyte och ge sig ut på ett andra varv bland kontrollerna. Olsson också.
Efter dusch, fika och klubbmöte var det dags... Pecka och Lasse H presenterade resultaten, lag för lag. Spänningen var så tät i lokalen att man nästan kunde ta på den och när allt var över var det två lag som överlägset distanserat övriga och hamnat på samma poäng. -Det är inte sant! kunde man tyst höra från Olssons håll - och det var det inte heller. Lag 11 hade av misstag tilldelats dubbel bonus och efter kontrollräkning fick Calle och hans lagkamrater gemensamt kyssa Timmenstubben. Stort grattis till Louise och Martin som nu skrivit in sig i klubbens historia. Och ett extra grattis till Calle Olsson. Trägen vinner!
Stort tack till Lasse, samt till Gunnel och Christer Öst, för ett utmärkt arrangemang!
Resultat Timmen 2010
Antal Spel Poäng
1 Calle O, Martin P, Louise H 13 236
2 Leif H, Erik L, Simon B 2 211
3 Erik H, Ellinor E, Tommy H 7 210
4 Peter E, Anna G, Torbjörn J 5 197
5 Mats G, Kristin C, Marcus H 1 192
6 Klara P, Oskar A, Ingemar W 9 192
7 Bosse M, Stefan Al, Daniel S 5 191
8 Hasse J, Sara G, Janne J 10 187
9 Kerstin N, Olle L, Anders K 5 183
10 Ludvig N, Maria M, Anders H 2 179
11 Lasse A, Jonathan G, Magnus N 5 173
12 Cristoffer S, Nils-Olov Å, Ulla J 1 170
13 David B, Anders B, Samuel H 3 166
14 Valdemar E, Marcus J, Birgitta A 4 155
|
| Klicka på bilderna för att se dem i större format
Hela startfältet strax innan start.
Segrarlaget
Den åtråvärda Timmenstubben
|
Skriv en kommentar till den här nyheten