 |
|
|
OLJUDS ARKIV, KVARTALETS KARTTECKEN - SURDRAGET
|
Jag är stolt över att presentera
När jag tänker på surdraget kan det bli så att jag tänker på en orienterare som var aktiv under mina
ungdomsår. Han fick alltid dra (springa först genom skogen) på budkavlarna för han bommade aldrig och
sprang rätt fort, sen sprang alla om honom på spurten. Han blev alltid lika sur. Ibland svor han till
och med på grund av detta. Kan ni tänka er hur sur han var? (Som tur var höll han för sitt KFUM-märke
vid dessa tillfällen, vilket gjorde att vår klubb kunde bibehålla sitt goda rykte. Härligt!)
När jag associerar vidare kan jag komma att tänka på en kille som alltid var med på samma läger som mig.
Han ville alltid sova i drag (med öppet fönster). Och var det då ett vinterläger så frös vi andra som små
torskblock och blev sura.
Jag kan även komma att tänka på en gammal tant som alltid bjöd på syrliga karameller ur en liten plåtburk
hon hade i sin beiga handväska (fast då måste jag fantisera). En gång hade hon fått tag på riktigt sura
karameller och när den lilla pojken hon bjöd fick in den i munnen snörde han ihop munnen i en ful grimas.
Tanten tog då tag i pojkens ansikte mellan tummen och pekfingret och tryckte ihop kinderna, skakade på
hans huvud och frågande otäckt skrattande om han fått surdrag. Pojken fick då fri insyn till tantens
två enda maskätna gaddar och sprang gråtande hem.
Om man istället frågar en riktig orienterare (en sån med E bakom klassbeteckningen t.ex.) vad han tänker
på säger han säkert små blå prickar. För så ser surdraget ut på kartan. Ett mycket litet gulligt karttecken
rent ut sagt. Strikta orienterare väljer att kalla det för en långsträckt sankmark. Fast hur tråkiga är
inte dom?
Vissa surdrag är med på kartan bara för att den ritades en sen majdag. Hade det varit juli hade det
nämligen varit knöstorrt medan det i april varit lika blött som hos grannen d.v.s. mosse överallt.
P.g.a. detta är det vanskligt att lita på lillebror surdrag om man jämför med storebror bäck. Vad är
då skillnaden mellan bröderna? Jo, ett surdrag porlar aldrig, och då menar jag aldrig. Porlar det i
surdraget så är det en bäck och ni har rätt att beskylla kartritaren för alla era bommar.
Zoomar man in surdraget för en närmare granskning så kan man se att det består av blöt mossa.
Att mossan är blöt beror på att dess uppgift är att sakta forsla vatten från en punkt till en annan.
Det typiska surdraget förbinder nämligen två mossar med viss nivåskillnad. Går man ännu närmare in i
surdragets inre finner man kanske att det i varje surdrag bor en tomte som heter Knut.
Men då är man ingen riktig orienterare. Dock är man säkert ägare av en blå toppluva och en
daggmask-samling. Dessutom har man säkert roligare.
- Här drog det surt, sa tomten Knut när det blåste citroner på en onsdag.
[Tillbaka]
|
|
|
|
