INLOGGNING

Namn:
Lösenord:
Spara lösenord
 

INNEHÅLL
Adresser
Arkivet
Arrangemang
Fotogalleri
Gästbok
Kalltjärn
Kartor
KFUM-pladder
Klubbstuga
Länkar
Månadsprogram
OLJUD
Om KFUM Orientering
Tjejpladdret

INTERNT
E-postadresser
Elit
Ny medlem? Skaffa login!
O-vännerna
Statistik
Styrelse & kommittéer
Tidningsartiklar
Ullmax
Ungdomssidan

AKTUELLT
Stugvärdar Våren 2012
Avlysning Skjutfältet
Bosses O-ringenblogg
Eventor - Anmälan
Löpex Vinterserie
Stugvärdar Hösten 2011
ÖLOF Debatt

SPONSORER








 
OLJUDS ARKIV, KVARTALETS KARTTECKEN - SKOGEN

Oljud presenterar stolt


Kurvor. Det är vad vi tänkte dryfta om på den här sidan. Kurvor, vad har det att göra med orientering och med höjder? Kurvor ser ju många som något man ska vara väldigt observant på när man far fram på vägen i sin lilla mörkgröna Jetta. Och en sak är säker, ligger du på stranden och solar och någon utbrister: - Schysta kurvor! med en stötande blick på dig så talar han förmodligen inte om Skogssports kartbilaga som du ligger och studerar, utan snarare om just dina schysta kurvor.

Kurvor kan alltså handla om kroppsformer. Hur är det då med landskapets former? Dom brukar ju vi orienterare kalla för höjder, sänkor, gropar och Karl-Johansvampar. Och nu själva poängen - på kartan är de ritade som bruna streck som liksom följer landskapets konturer med hänseende på ekvidistans och några andra svåra ord. Dessa bruna streck kallar invigda kart-strixare för just höjdkurvor.

För att återvända till ämnet som faktiskt var höjder och inte kurvor så kan jag säga att den största, mest använda samt otroligt komplexa frågan jag brukar få är vad skillnaden på en höjd och ett berg är. Under många år har jag egentligen inte kunnat ge något bra svar utan jag har mest mumlat om hur sent det är och att snart börjar det nog regna.
Men till den här artikelserien har man ju forskat en del och under ett samtal med en språkprofessor från Lund gick ljuset så att säga upp.
Skillnaden är följande (rent språkligt, utan rum för personliga tyckanden): Då ordet berg tydligt anspelar på urberg, bergsäkert, bergfast, bärgningsbil o.s.v. står det klart att ett berg är en plats där urberget skjutit upp med en avsevärd storlek jämfört med omkringliggande omgivningar. En höjd däremot består mest av jord, myrbarrisar, småsten och gammal bråte (se Kvartalets karttecken -Punkthöjden och lägg till en faktor tusen). Den avsevärda storleken som nämndes ovan kan bestämmas i enheten kubikmeter med en komplicerad formel som bl. a. tar hänsyn till hur ovan nämnda omgivning ser ut. T. ex.: Flyttar man det danska Himmelsbjerget till en plats ganska nära Kebnekaise så blir det plötsligt en kulle!

Att vi invigda kart-strixare sen kallar både berg, kullar, höjder och vissa utskjutande delar av före detta rullstensåsar för höjder är alltså helt uppåt väggarna, för att inte säga märkvärdigt okunnigt. Men visst gör det livet lättare?

Hoppas ni blivit klokare och ser allt i kurvor inte bara på stranden! Har ni inte blivit klokare bör nog utdraget nedan från ett samtal mellan medlemmarna i en jätt-familj runt middagsbordet (på den tiden det fanns jättar) förklara det som fattas.

-Mamma, det är en höjd min mat!
-Den lilla gör väl inget, Gruff lille.
-Tyst och ät unge!
-Ja pappa, sa lille Gruff som hellre åt berg, och mumsade vidare.


[Tillbaka]