Endast 50 meter öster om Ljungstorp som jag skrev om förra veckan låg soldattorpet Backa. Huset byggdes 1850 och var då ett soldattorp. Den siste brukaren var Emil Svensson född 1915. Huset revs 1963, kanske kommer någon ihåg huset där det stod.

Det låg säkert en 10-15 torp straxt öster om Kvarnvägen upp mot Närkes Kilsvägen på 1950-talet, men efter att det blev vattenskyddsområde och kommunen tog över marken försvann ett efter ett av de gamla torpen. Vidare planterades det skog på de gamla ängarna. Förr var det åker/ängsmark på så gott som all mark öster om Kvarnvägen.
När man säger att det var ett soldattorp vad menar man då?
Under början av 1680-talet omorganiserade Karl XI den svenska krigsmakten till ett system som kom att kallas indelningsverket. Detta innebar att ett enhetligt och ständigt knekthåll skulle upprättas i hela riket landskapsvis eller länsvis. Syftet var att alltid ha ett bestämt antal soldater som var vältränade och som snabbt gick att mobilisera i krig. Nu indelades de svenska gårdarna i grupper, rotar, som var och en höll en soldat med utrustning, lön, odlingsmark och torp, det s k soldattorpet. Avlöningssystemet var sålunda uppbyggt på naturahushållningens princip och som motprestation fick rotebönderna befrielse från utskrivning för sig själv, en dräng och en pojke. Soldaten levde av sitt torp, förvarade utrustningen hemma och gjorde varje år ett “möte” på regementets exercished.
Soldattorpet bestod ofta av ett stort kök som samtidigt fungerade som vardagsrum och sovrum, samt en kammare och en inbyggd förstuga. Väggarna var timrade och taket var täckt av näver och torv. Måttet på torpet var i regel 24 fot långt, 14 fot bred och 9 fot högt (8x4,5m och ca 2 meter i taket). De blev dock något större på 1800-talet.Vidare ingick även fähus, lada, förråd och dass. Intill torpet låg en liten åker (några tunnland) samt ett ängsområde som skulle ge 2 lass hö. Det var ej den bästa jorden som bönderna upplät till soldattorpen. Vidare erhöll soldaten en ko, några får eller en gris, några höns, utsäde, ved, bete för kreaturen samt rätt att låna en häst som dragdjur till bl a kvarnskjutsar. Soldaten skulle stå för de mindre reparationerna av torpet och rotebönderna för de större.
Totalt fanns det 35-40 000 torp av dessa slag vid varje tillfälle under indelningsverkets tid. Detta avskaffades 1901 och ersattes av allmän värnplikt.

Läs nyheten på internet: http://kfum.eddata.se/ol/?page=shownews.asp?id=1897


Skrivet av:

C-G Garpenlund