|
KkkK - 41 Torvströfabriken
| 2007-02-19 00:04 |
De som har sprungit 15 km spåret från Karlslund springer förbi en f d fabrik efter halva sträckan när de vänder tillbaka igen på på Karlslundåsen uppe på Ekersmon. Det är när man kommer ut till Averskogsmossen man fortfarande kan se lite lämningar efter torvströfabriken som låg där ca 300 m SV om gamla cementgjuteriet som jag skrev om förra veckan.
Har fått bilder o lite text från Ekers hembygdsförening som gör det lättare att skriva om torvströfabriken. Här är en historik. 1859 Vid laga skiftet, beslöt delägarna i Ekers by att den s k Aferskogsmossen skulle undantas till samfällt behov för torvtag. 1899 Nämns i bystämmoprotokoll att arbetarna Gustaf Axelsson och Johan Karlsson upptager torv på Ekersbys samfällda mosse för beredande av torvströ. 1903 Var torvströfabrikens taxeringsvärde 1000:- 1905 Nämner ett bystämmoprotokoll att torvtäkten skulle utarrenderas till godsägaren herr Karl Evers på Kåfö. 1911 Beslöt bystämman att inköpa torvströfabriken av herr Evers för 2000:-, med tillhörande maskiner och torvstackar. Härefter drev byamännen själva torvströfabriken. 1917 Beslöt man att sälja torven som den var, då ingen fotogen fanns att få p g a 1:a världskriget. Man hade hittills haft en fotogenmotor som kraftkälla. Det beslöt samma år att dra en kraftledning till mossen. 1918 Inköptes en elmotor till torvströfabriken. 1947 Nämns att fabriken var stillastående och även följande år. 1951 I januari detta år rasade torvströfabriken samman under väldiga snömassor. Fabriken återuppbyggdes aldrig. 1953 Beslöt bystämman att torvfabriken skulle försäljas och rivas, men att en del räls från mossen skulle undantagas.
Så här kunde ett år på mossen se ut På hösten grävde man upp torven och bredde ut den på tegarna. På försommaren året därpå reste man torvorna mot varandra så att dessa fick stöd och luften kunde komma åt torka dessa. Beroende på väderleken kupades sedan torvorna när de hade torkat ganska mycket. Kupningen gick till att man av torvorna byggde en ihålig ca 1½ meter hög, konformad s k “kupa”. När kuporna sedan var torra, vilket de vanligtvis var i mitten av sommaren så körde man in torven till s k torvlador. Torvladorna bestod endast av ett stort tak uppburet av stolpar. Beroende på efterfrågan kördes sedan torv in från ladorna till själva fabriken. Detta skedde på rälsbundna vagnar som sköts för hand, Detta arbete skedde året om. Inne i fabriken revs torven till strö och pressades till balar (även kallade buntar). Kunderna, mest bönder från Eker och kringliggande socknar, kom sedan till fabriken och köpte. Torvströet användes för att suga upp gödselvatten i gödselrännor i ladugårdar. Det användes även att strö hos tamdjur att ligga på och att strö med på torrdass.
Ett arbetslag vid torvströfabriken bestod av 10-11 personer 4 man rullade in torvvagnar från mossen till fabriken. 1 man ibland 2 matade torvrivaren 1 man fyllde torvpressen. 2 man skötte pressen 1 man bar färdiga torvbuntar 1 man sågade träribbor, som användes som emballage till torvbuntarna En bra tag kunde man producera ca 200 torvbuntar
Birger Persson 1910-2000 berättar vid en intervjun 1985 om arbetet på mossen att torvbalarna för delägarna i Ekersby kostade 1 krona medan utomstående fick betala 1,50 styck, vinsten delades sedan ut i bystämman varje år. Förtjänsten att gräva torv som var ett tungt jobb var 20 öre kubiken man kunde tjäna en 5 kr per dag. För att resa torven hade man 3,5 öre per kubiken och för kupningen 5 öre, detta kunde barn o tanter och lite av varje göra. Men till och bära in det var det tvungen att vara karlar för det var tungt och för det fick man 20 öre kubiken för. Det grävdes ca 3000 kubik om året och Birger grävde själv ett år 1050 kubik (1x1 m i drygt 1 km blöt mosse). Störst problemet på mossen var all mygg o småkryp där.
Nu kanske ni förstår lite mer varför det är så mycket torvgravar på Averskogsmossen och att det inte är helt ofarligt att vistas bland torvgravarna kan Matts Källérus berätta om. När han fastnade i en torvgrav på en nattorientering KFUM hade, men det är en annan historia.
Läs nyheten på internet: http://kfum.eddata.se/ol/?page=shownews.asp?id=1887
Skrivet av:

C-G Garpenlund
|