Nuvarande Hästhagen kallades förr för Åkroksgärderna. På J.P:son Torings "Geometriska jordebokskarta över Västra Ladugården (Karlslund) daterad 1655 finns hela hästhagen markerad som åker.
Hästhagen är nu ett av Sveriges bäst bevarade områden med "fornåkrar" eller ryggade åkrar som det också kallas.

Ryggade åkrar har uppstått när man plöjde en åkerteg så att tiltorna alltid föll inåt tegen. Eftersom tiltorna således år efter år föll åt samma håll kom jorden att långsamt förflyttas mot tegens mitt och man fick en teg som var högre på mitten och lägre i kanterna. När teg låg vid teg, som i Hästhagen, kom marken att få en vågform av långsträckta ryggar med sänkor emellan.
I Närke var denna åkerbruksform vanlig men förekom inte längre söderut. En uppgift från 1720-talet säger att det fanns så höga åkerryggar att de skymde en häst.
Man kan undra varför man avsiktligt plöjde på detta vis. Förmodligen var det ett sätt att försäkra sig mot utebliven skörd. Det var naturligtvis torrare på ryggarna och fuktigare i sänkorna. Varesig man hade en torr eller fuktig sommar hade man på detta sätt skörd på åtminstone någon del av sin teg.

Tar nu semester från skrivandet över sommaren och kommer tillbaka i höst om det finns intresse fortfarande för dessa artiklar.

Klicka på bilderna för att få dem i större format

Läs nyheten på internet: http://kfum.eddata.se/ol/?page=shownews.asp?id=1706


Skrivet av:

C-G Garpenlund